En personlig skildring, i ord och bild av den svenska naturen av en av sveriges mest kända naturfotografer.
Dimman kurade tjurigt tät över maken och i dess glesare stråk snärjde frosten sina svindlande rågångar.
Men vid solens resning bortom horisontens svaga krökning bröts nattens förtrollning. Droppars mjukhet följde i iskristallernas spår. Nordanvindens vrede hade för längesen ebbat ut.
Nu var det vindstilla
Så skrev Jan Töve i en av sina många skildringar av årets gång i Borås Tidning. Citatet är typiskt för hans verbala sätt att skildra naturen. Sinnligt, vibrerande, temperamentsfullt. Texterna behöver inga bilder. Ur dem kan man utläsa allt som behövs för att skapa sin egen bild. Men Jan Töve är i första hand fotograf och ger därmed sin publik dubbel utdelning. Hans bilder kan beskrivas med samma ord som texterna och med tilläggen uttrycksfulla, förtrollande iakttagande.